Scotland day 6: Glenfinnan & Glen Coe

 

 
Vad hände i skottland den sjätte oktober? Det kan jag tala om för dig: Jag och George lämnde campingplatsen i Fort William (lätt mörbultade- man hade ju för fan bestigit ett berg dagen innan, så med all rätt). När tältet var nerplockat åkte vi västerut. Till Glenfinnan.
 
Vi körde bakom en pickup med några studsiga border collies i bakluckan ett tag.
 
Till slut kom vi fram till Glenfinnan monumentet, det ligger otroligt vckert beläget, det har något med jacobiterna att göra, correct me if I'm wrong, så komplicerat allt det där med klanfejder osv, jag nöjer mig med att kolla på det som är fint. 
 
Glenfinnan är också berömt för sin viadukt, som är med i Harry Potter filmerna, tyvärr såg jag den inte up close p g a en stängd gångväg (rasrisk). Det finns en gammal tågstation, vi letade oss dit och intog morgonkaffe och frukost in the Glenfinnan dining car.
 
Sen gick vi en liten promenad på kullarna, blev besvikna när vi inte kunde gå hela vägen bort till viadukten, dock så fick vi plötsligt syn på självaste "Hogwarts expressen". Varje lördag så kör detta gamla svarta ånglok från Fort William till Mallaig längst ut på västkusten, hade kollat in i att åka det med, det var alldeles över vår budget, dock var det ju bra tajmat att vi var vid Glenfinnan station just när det rullade in där för en paus så vi kunde posa lite med det ändå. hehe.
 
Vi kikade in på sationsmuseet oxå en snabbis innan alla turisterna som varit på tåget ramlade in där.
 
Därefter hoppade vi in i bilen igen och fick åka tillbaka samma väg vi kommit, för nu var vi faktist på väg hemåt och började köra söderut. Vi körde igenom vackra Glen Coe där det en gång varit ett fruktansvärt klanmord, det var Georges mammas klan som var mördarna! OMG, inte ok. Så George fick kolla på det monumentet och skämmas lite för sina förfäder. 
 
Det var som vanligt BREATHTAKING SCENERY går inte riktigt att fånga det på bild, alla fina dalgångar. Vi stannade flera gånger för att ta kort och åt mellanml ut i solen var inne på ett visitor center också och beklagade oss efter att vi sett alla fina gångvägar som fanns att vi inte orkade bestiga några fler kullar. Blir till att åka tillbaka.
 
Destination för dagen var Arrochar som ligger i Loch Lomond and the Trossachs National Park, norr om Glasgow. 
 
Vi bodde på billigt men fint beläget hotell. Resterande besökare där var enbart pensionärer. Skönt at sova i säng igen säger jag bara. 
 
När vi utforskat byn lite åkte vi till en pub/guesthouse i näheten för att äta kvällsmat. Vi hade läst om den i min turistbok. The Drovers Inn hette det och det verkar som det konstant är utspökat för Halloween party, jag tyckte det var skojjigt. Vi åt gott- kolla in sizen på min efterätt liskom!! HELT HUGE. 
 
Sen åkte vi tillbaka till hotellet och sov, SLUT!
 
 
Skottland | | En kommentar |

Scotland day 5: climbing ben nevis

 
 
sakta men säkert tar jag mig igenom mitt skottland äventyr. 
 
nu har vi kommit så långt som till dag 5, dagen då jag och George besteg Storbitanniens högsta topp, Ben Nevis. Vi lämnade fina Morag's Lodge och Fort Augustus tidigt efter en stadig frukost. 
 
Ben Nevis ligger lite länge söderut, vid staden Fort William. När jag såg vad jag trodde vi skulle klättra upp för kände jag att vi tagit oss vatten över huvudet. Sedan visade det sig att toppen var ÄNNU högre än "kullen" på första bilden. George var dock vid ovanligt gott mod och ba "we can do this" och jag tänkte ja va fan det är väl bara att börja gå. 
 
Bilderna får tala för sig själva, det var SÅ vackert och så mäktigt, Och ibland fick man stanna och hämta andan, både för att man var trött och för att det var för breathtakingly beautiful helt enkelt. 
 
Vi var inte ensamma, det var många andra hurtiga vandrare där ute. Bland annat en äldre man o dotter med sina två hundar.
 
Uppe på toppen var det snö och massa moln. men vi hittade till slut fram till den gamla övergivna väderstation som ligger uppe på den allra högsta toppen. den har inte varit i bruk sen sent 1800-tal, då brukade små ponnier få gå upp för bergets branta stigar för att förse metrologerna med mat och andra nödvändigheter. stackars små pållar.
 
efter att a posat o ringt typ mamma o sånt så började nedstigningen. efter ngn halvtimme hade adrenalinet runnit av en och vi märkte att det var ju  SJUKT jobbigt att gå ner!! Tog 4 h upp och lika många timmar ner. Men tills slut kom vi i alla fall ner till bergets fot. 
 
IIH så himla grymma vi e dåå
 
vi åkte till våran campingplats för natten, som låg ett stenkast bort.och satte upp tältet illa kvickt och tog sedan en välbehövlig dusch. sedan tog vi oss bort till det fantastiska Ben Nevis Inn, en lada omgjord till en stor härlig pub dit alla som klarat av bergsbistigningen ska gå för att fira. Tog några rejäla glas strongbow och käkade massa pasta fy fan vad got det var och fy fan vad jag var värd det. 
 
faktiskt så var det inga proböem att sova i tältet den natten. det regnad, men det märkte jag knappt, jag däckade av utmattning så fort jag krupit i sovsäcken.
Skottland | | Kommentera |

scotland day 4: loch ness

den fjärde morgonen i skottland välkomnade jag särsklit. var ju som sagt skitkallt hela natten. det regnade oxå. så det var skönt när natten äntligen var över. som ni kan se på bilden var det bara vi som var dumma nog att tälta i oktober.
 
frukosten var däremot en väldigt trevlig tillställning. vi gick till campingens café, som hade ett red squirrel viewing gallery!!! iiihihi. dom är ju alldeles för söta dom där små. röd ekorre är väldigt ovanlig i storbritannien, den har blivit nästan helt utrotad av den grå ekorren. men häruppe i kalla cairngorms lever den fortfarande (happy ever after). så vi satt o åt vår frukost o tittade på de små ekorrorna som åt nötter i sina små hus. super fun!
 
nu när vi återfått normal kroppstemperatur igen kunde vi plocka ner tältet o åka vidare. vi fortsatte att åka ännu längre ut, till Inverness. vi stannade inte där utan passerade bara igenom så vi kunde runda toppen av Loch Ness o börja köra ner längs med dess västra sida. WOOW EPIC VIEW blev det där helt plötsligt när man ser denna gigantiska sjö breda ut sig så långt ögat når. den är så lång, men framförallt så djup att den innehåller mer vatten än alla Storbitanniens andra sjöar tillsammans (dagens fakta, brought to you by Pauline Mengel).
 
vi stannade i Drumnadrochit, en liten by/samhälle som ligger ungefär halvägs ner längs västra sidan. den är drabbad av "Nessie-mania". fanns t o m en liten Nessie staty. som man inte fick kasta sten på. 
 
eftersom Loch Ness monstret är något som jag varit intresserad av sedan jag var cirka 7 år gammal var jag super excited att vara där!! vi besökte givetvis Loch Ness centret + the exhibtion som innehöll massa föremål som använts för Nessie-hunting o de mest berömnda fotografierna. man har ju då inte hittat nån Nessie... men jag vill gärna tro att hon gömmer sig därnere någonstans i djupet. hihi.
 
efter ett besök in the gift shop, where i went completely crazy, åkte vi vidare t närliggande Urqhurt Castle. lärde mig massa om Skottlands många blodiga klankrig. det här stackars slottet har under hela sin 500-åriga historia haft det ganska jobbigt. åkt fram o tillbaka mellan olika klaner o ändrat väldigt mycket i utseende, både p g a ombyggnationer med oxå p g a belägringar o intagningar som föstört det. det övergavs till sist av sina egna ägare som tyckte det var för svårt att hålla, så de ville inte att det skulle falla tillbaka i fiendens händer så de sprängede det i luften. o sen plundrades på sten i 200 år. vilket är lite sorgligt. 
 
man kan se en kopia av hur en katapult skulle kunna ha sett ut som plågade slottet på medletiden. denna information särklit intressant för min far: DET ÄR DE KATAPULTERNA SOM VI SÅG EN DOKUMÄNTÄR OM EN GÅNG!! haha. ja alltså, ett sammanträffande, såg en dokumäntär om meldeltida krigsföring för flera år sen där några vansinnga arkeologer byggde upp katapulter o testade om det var så det skulle kunna a gått till o sköt mot massa murar. och det var här utanför Urqhurt Castle. 
 
som ni ser var det en väldigt fin soliga eftermiddag och vi spenderade ganska lång tid där innan vi åkte vidare nert Loch Ness södra spets och våran vistelse ort för natten, Fort Augustus på skotsk gäliska: Cill Chuimein. 
 
vi spatserade runt i denna trevliga lilla by, som kopplar samma Loch Ness med Calendonian Canal. (ännu mer fakta!!- han som ritade Caledonian Canal ritade oxå GÖTA KANAL). så vi inspekterade slussarna- de såg um bra ut! vi såg oxå världens minsta fyr(se bild) och ett minnesmärke över när Queen Victoria besökte eller snarare passerade genom Fort Augustus, men tydligen så lämnade hon inte sin båt. 
 
denna natt skulle sova på världens mysigaste vandrarhem! 10/10 t Morag's Lodge. vi instellerade oss där o gick sedan ner t en en pub o intog kvällsmat jag åt soppa o en lax o salladstallrik (väldigt lame- inte fine sining som i Aviemore haha nu har jag fått spak för SPÄTZLE) George var äkte skotte o åt haggis, o med den bilden så avlsutar vi den dagen!
Skottland | | Kommentera |
Upp